Hur gräsrotsfinansiering kan gynna svenska politiska kampanjer

grasrotsfinansiering

Begreppet crowdfunding är inget nytt fenomen men crowdfunding inom svensk politik är inte särskilt utforskat, än. Crowdfunding eller gräsrotsfinansiering, innebär att pengar samlas in från allmänheten för ett särskilt projekt eller ändamål. Insamlingen sker ofta via plattformar på internet. Bidragsgivare kan vara enskilda personer eller företag. I USA har branschen slagit stort med plattformar som Kickstarter och Indiegogo. Crowdfunding omsätter årligen över 20 miljarder kronor [Källa: Dagens Nyheter].

I Sverige finns ett fåtal crowdfunding-plattformar, däribland Föreningsinsamling, FundedByMe och CrowdCulture som finansierar kulturprojekt. Crowdfunding inom svensk politik är ett relativt nytt fenomen. Sakta men säkert börjar dock allt fler svenska partier att använda sig av crowdfunding. I ett reportage från Sverige Radio från 2014 skildras det svenska Vårdpartiet i Skåne som använde sig av crowdfunding för att bekosta sina valsedlar.

Partiets mål var att samla in 51 000 kr, något som föll väl ut då kampanjen uppnådde målet. Partiets mål var att slå sig in på den skånska regionpolitiken då partiet saknar partistöd. Nystartade partier måste bekosta sina valsedlar själva och såg därför möjligheten att starta en kampanj för valsedelsbidrag. I dagens samhälle där individer oftast sitter vid datorer finns en mötesyta, och detta är något som man ville ta fasta på. Majoriteten av kampanjens bidragsgivare donerade i genomsnitt 100-250 kr. Inga stora summor men som ändå räckte och lockade individer att donera. Genom crowdfunding lyckades man även nå ut till en större publik då Vårdpartiets kampanj erhöll donationer även från andra länder. [Källa: Sveriges Radio]

På Föreningsinsamling avslutades ett politiskt crowdfunding-initiativ anordnat av Skattebetalarnas förening vars syfte är att arbeta mot slöseriet av skattepengar men som också propagerar för lägre skatter. De uppmanar bidragsgivare att uppmärksamma hur resurser fördelas och att “det inte går att fördela resurser som inte finns”. Målet om 10 000 kr uppnåddes.

Feministiskt Initiativ (FI) och Piratpartiet har också använt internet som plattform för att samla in pengar och marknadsföra sig. Ett syfte är att man vill demokratisera politiken genom att nå ut till fler och påverka beslutsfattandet. Därtill har crowdfunding visat sig särskilt fördelaktigt för enskilda politiska kandidater. Centerpartisten Sofia Arkelstål använde sig av crowdfunding för att komma in i riksdagen. Genom att använda en ny kanal som crowdfunding ville Arkelstål få människor att upptäcka henne och göra dem mer delaktiga. En fördel med lyckade politiska personvalskampanjer är att det ökar möjligheterna för den enskilda kandidaten att placera sig högre upp på de av partierna fastställda valsedlarna.

Vissa forskare fastslår digitaliseringens betydelse för den politiska demokratin. En fördel är att det skapas en naturlig dialog och delaktighet, man kommer varandra närmare. Det främsta exemplet i sammanhanget är USA:s forne president Barack Obama som var en föregångare och som framgångsrikt lyckades mobilisera väljare via crowdfunding och sociala medier. [Källa: Sveriges Radio]

President Barack Obamas kampanj år 2008 drog in mest pengar online någonsin, över 500 miljoner dollar från 6,5 miljoner donationer och blev därmed historisk. Många politiker i USA har följt i hans spår och använt sig av hans framgångsrika strategier för att samla in digitala donationer. Nedan sammanfattas några strategier för att bygga upp en framgångsrik politisk crowdfunding-kampanj. [Källa: Crowd101.com]

  1. Bygg upp en närvaro online och offline

    Först och främst gäller det att bygga upp en online samt offline närvaro. Offline handlar om att synas ute i samhället genom t.ex. några få men väl utvalda forum. Det gäller att förtjäna väljares förtroende innan man tar sin kampanj vidare digitalt. Lojala väljare kan sedan starta Facebook-grupper online för att uppmärksamma kampanjen och sprida ordet vidare.

  1. Mobilisera gräsrotsnivån

    Det andra strategin berör gräsrotsnivån och att mobilisera människor i samhället. Skräddarsydda mejl-kampanjer kan användas för att sprida budskapet och samla in donationer. Innehållet i mejlet behöver vara personligt för att bygga en relation med väljaren.

  1. Bygg en decentraliserad kampanj-organisation

    Volontärerna i President Obamas kampanj fick stort utrymme att själva utforma budskapet i kampanjen genom träning och utbildning. Volontärer fick även uttala sig i media. Detta bidrog till att allt fler anslöt sig till kampanjen eftersom den blev personlig och deras eget bidrag. Budskapet var centraliserat men de olika volontärgrupperna byggde på med sina egna budskap vilket tilltalade väljare.

  1. Nå fler genom personliga videor

    Video kan vara ett betydelsefullt medium som inte nyttjas i tillräckligt stor utsträckning i crowdfunding. Skapa flera videor och fokusera på flera budskap och nyckelord i din crowdfunding-idé. Budskapet kan riktas mot flera grupper, t.ex. äldre, yngre, specifika sakfrågor som utbildning, sjukvård etc. Videor bör vara under 3 minuter och delas via sociala medier.

  1. Bygg upp en känsla av brådska och fråga ofta

    De som donerade online under Obamas kampanj 2008 gav i genomsnitt 2,5 gånger á 80 dollar. Att få donatorer att bidra ett flertal gånger är något som crowdfunding-kampanjer bör eftersträva. Man kan bygga upp en känsla av brådska på två sätt: peka på behovet av din produkt eller insamlingsidé och den begränsade tid du har att samla in pengarna på. Skapa återkommande mejl som utvecklar ett alltmer intensivt budskap. Nå ut till alla dina sponsorer före utgången av crowdfundingkampanjen för att ge dem en sista ”möjlighet” att stödja en god idé eller gärning.

Om man vill starta en politisk kampanj krävs tydliga budskap, vad som ska uppnås inom en bestämd tidsram. Svenskarna är idag inte lika politiskt engagerade, engagemanget kanaliseras genom andra plattformar än de politiska partierna. De politiska partierna måste förändra och hitta nya arbetssätt för att nå väljare. Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, menar att medborgare även skulle kunna involveras för att få hjälp med informationsinsamling, problemlösning och utveckling av idéer, något som ofta görs med crowdfunding inom företagsvärlden. [Källa: Svenska Dagbladet]

Storytelling, eller att kunna berätta en engagerande historia, förmår individer att donera. Affischer, skyltar och kampanjlitteratur är begränsade i sin förmåga att kommunicera den historien. Men crowdfunding tillåter kampanjer att kombinera alla dessa medier i en plattform och uppdatera sina supportrar regelbundet. Denna funktion förvandlar en kampanj till en ständigt föränderlig berättelse som människor kan delta i. [Källa: Crowd Expert]

Slutsats

Möjligheten att nå väljare via crowdfunding är goda, något som tydligt framgår i ovan beskrivna exempel. Det bästa är att det krävs få resurser för att starta en politisk crowdfunding-kampanj. Crowdfunding kan bli en språngbräda för den oetablerade. Väljarna eller bidragsgivarna blir mer delaktiga förespråkare och sprider budskapet vidare. Digitaliseringen och sociala medier är ett självklart inslag i dagens samhälle.

Därför gäller det att tänka i nya banor för att nå väljare och mobilisera politiskt stöd. Därmed kan crowdfunding-kampanjer bli en ny arena för innovativa sätt att mobilisera väljare inför riksdagsvalet i Sverige 2018.

 

Skrivet av Maja Debeljak | HemTwitterFacebookLinkedInInstagram

Maja Debeljak är delägare i DLE Solutions, en inbound marketing reklambyrå, och projektledare för Institutet för lokal och regional demokrati i Växjö.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s